Det stillar sig för ett ögonblick
allt är helt stilla
Ingen känsel längre av att tillhöra den illusoriska, yttre världen
den där drömmen vi befinner oss i
den vi hela tiden försöker komma ur men inte vet hur
den där filmrullen som spelar om
Den sista filmsnutten hela tiden
Den världen är helt borta under lång tid
sedan kommer det en liten viskning
eller ett bryskt uppvaknande från tredje dimensionen
När någon fortfarande är kvar och inte låter dig stiga uppåt
Eller är det du själv som inte släppt motståndet?
Låter du dig fortfarande hamna i fällan
att någon annan kan skada dig?
Någon annan kan attackera dig?
För att du ska kunna känna dig oförrättad?
Är du oskuldsfull och den andra i skuld?
Eller är ni det båda eftersom ni tror att ni är två oskyldiga!
Direkt du tror på dualismen kommer du ständigt att halka tillbaka
i attack, i försvar, i projektion
Släpp och låt dig bara följa med
Låt universum lyfta och bära dig
Du är bättre än så
Sat Nam Christina